Two people discussing, sitting at a table.

Mångfald och inklusion via språk

(In English below)

Idag, i februari och mars, vi firar våra modersmål, språk i allmänhet, och de möjligheter och glädje de språk som vi talar ger oss i våra dagliga liv. Idag talas det över 140 språk som modersmål i Finland, vilket betyder att vi har en mängd olika sätt att uttrycka oss och se världen omkring oss.

Luckan är ett finlandssvenskt kultur- och informationscentrum där vi jobbar med en bred repertoar av kultur, utställningar och evenemang, barnkultur, ungdom och integration. För oss är svenskan ett viktigt språk och det språk vi använder mest. Det är språket som binder oss samman, modersmål för många av oss och våra kunder och ett fönster till Svenskfinland för de som integreras på svenska och lär sig svenskan som andra, tredje, eller fjärde språk, och så vidare. I vårt dagliga arbete möter vi också människor som talar engelska, finska, franska, arabiska, ryska, somaliska, och många andra språk. Dessa språk är våra kollegors, kunders, samarbetspartners och besökares modersmål eller andra språk som de använder.

Att tala olika språk betyder att vi kan kommunicera med varandra och lära oss om varandra och olika sätt att uppfatta världen, men språk kan också skilja oss från varandra. Språkfrågor som vi stöter på i vårt arbete kan handla om valet mellan finska och svenska, om hur man kan säkerställa att barnen med annat hemspråk lär sig tillräckligt bra svenska i skola,, eller om man borde uppmana barn att lära sig hemspråket i ett samhälle där språk inte alltid ses som en rikedom.

Språkval vi gör i våra dagliga liv påverkar andras liv och vi måste vara medvetna om det, speciellt om vi jobbar med människor som har andra modersmål, men också annars, eftersom våra språkval kan betyda att vi utesluter andra som skulle vilja delta och bidra.

Det finns olika sätt att inkludera språk i våra arbete och hobbyer för att öppna upp våra svenska eller finska rum till personer med annat modersmål och språk. Flerspråkig information och marknadsföring fast verksamheten sker på ett språk låter folk veta vad som pågår. Att hälsa på flera språk och klargöra att kommentarer och frågor kan ställas på olika språk, synliggör flerspråkigheten för dem som talar majoritetsspråket, samtidigt som det blir lättare att använda det språk som känns bäst för en själv. Korta sammanfattningar på olika språk kan väcka tankar genom att uttrycka det som diskuteras på ett nytt sätt, medan de också säkerställer förståelsen för alla som deltar. Att hålla tal och visuella presentationer på olika språk kan göra det enklare att följa med och färdigskrivna texter och presentationer kan även sändas ut på förhand för deltagare att kunna förbereda sig, oberoende av språk. Lättspråk gör innehållet mer tillgångligt, men att tala lätt betyder inte bara att man talar långsamt och tydligt, utan det är ett kunskap som man lär sig.

Att vara språkmedveten kräver lite extra framåt tänkande från de som talar majoritetsspråket, men man blir snabbt van och belöningen blir större än besväret. Det tar tid att lära sig ett nytt språk, så att öppna upp verksamheter och rum till invandrare och andra som lär sig ett nytt språk ligger hos de som redan talar det språket de andra lär sig, både språkmässigt och i allmänhet. Vi behöver granska våra egna attityder och fördomar angående språk. Folk som inte talar svenska eller finska perfekt, kan av andra uppfattas som enklare, även när vi vet att det är inte sant. Transspråkande, att använda all ens språkkunskaper, oberoende av de imaginära gränser som vi uppfattar mellan olika språk, kan också uppfattas negativt, att man blandar språk. En öppen, positiv attityd till språk betyder att vi lär oss mera, förstår mera, och inkluderar fler, samtidigt som den förstärker allas språkliga och kulturella identitet.

Diversity and Inclusion through Language Use

Today, and during the months of February and March, we celebrate our mother tongues, languages in general, and the possibilities and joy the languages we speak give us in our daily lives. Over 140 languages are spoken in Finland today as mother tongues, opening up a multitude of ways in which we can express ourselves and perceive the world around us.

Luckan is a Swedish-language information and cultural centre, working with a wide variety of culture, exhibitions and events, children, young people, and integration, and for us at Luckan, Swedish is of course an important language, the one we use the most. It is the language that ties us together as a community as well as a place of work, the mother tongue of many of our colleagues and customers, and a window to the Finland-Swedish community for many of the people integrating in Finland and learning Swedish as a second, third, or fourth language, and so on. In our daily work, however, we come across English, Finnish, French, Arabic, Russian, Somali, and many other languages as well, whether they be the mother tongues or spoken languages of our colleagues, customers, cooperation partners, or visitors.

While languages mean we can communicate with one another and learn about each other as well as about different ways of perceiving the world, they can also separate us from one another. Language-related questions and issues we come across in our work include questions about whether to learn Swedish or Finnish to be able to become a part of the local community, how to ensure that children with other languages as their mother tongue grow up knowing enough Swedish, and whether to encourage a child to learn the home language in a society that doesn’t always see languages as a richness.

Language choices we make in our everyday lives affect the lives of others, and we must be conscious of them, especially when we work with people speaking a different language, but also when we don’t, as not thinking about the language choices we make can mean we exclude people who would like to participate and contribute.

There are different ways to include languages in our workplaces and hobbies, and to open up our Swedish-language or Finnish-language spaces to people who have different mother tongues and speak different languages. Multilingual information and marketing materials are an important way of letting people know what is going on, even if the languages spoken at the events and spaces are Swedish or Finnish. Greeting people in different languages and clearly stating that comments are welcome in as many languages as possible makes multilingualism visible for those speaking the majority language, as well as making asking questions and changing languages if necessary easier for those who cannot necessarily participate in the majority language. Short summaries in different languages can provide food for thought in expressing the things said in a different way, as well as making sure everyone understands what is being discussed. Speaking and presenting slides in two different languages makes following easier, and slides and texts can even be sent to participants beforehand, giving them time to prepare, regardless of their language. Speaking simple Swedish or Finnish makes understanding more accessible, but learning a simple language is not just speaking more slowly with clearer enunciation, but a skill in itself, meaning that one has to take the time to learn it.

Language-consciousness requires extra effort and forward-thinking from the part of the majority language speakers, but when it becomes a habit, it comes naturally, and the rewards outweigh the inconveniences. Language learning takes time and effort, so the responsibility of opening up activities and spaces to immigrants and other language-learners, language-wise as well as otherwise, lies within those who already speak the languages others are learning. We need to take the time to examine our preconceptions and prejudices. People speaking less than perfect Swedish or Finnish, can by some be perceived as being simpler, even when we know that this is not the case. Translanguaging, using all of one’s language skills in several languages, regardless of the boundaries that we imagine to exist between languages, is an important resource in communication, but is often also viewed negatively, as mixing languages. An open and positive attitude towards languages and language use means more learning, understanding, and inclusion, as well as strengthening the language and cultural identities of all involved.

Skrivare / Author

Aino Jones.

Aino Jones

Skrivaren jobbar som en integrationskoordinator och ambulerande handledare för familjer med barn i svensk skola eller dagis på Kompetenscentret för svensk integration inom Luckan integration, med fokus på social integration. Du kan ta kontakt i frågor gällande svensk integration, familjer och att öppna upp verksamheter för icke-svenskspråkiga på swedish@luckan.fi. För mer information om Luckans integrationsarbete se integration.luckan.fi.

The writer works as an integration coordinator and guidance counselor for families with children at Swedish-language schools and daycare centres at the Competence Centre for Swedish Integration at Luckan Integration, focusing on social inclusion. You can be in touch with questions related to Swedish integration, families, and opening up the activities of organisations to non-Swedish speakers at swedish@luckan.fi, and find more information on the work Luckan does at integration.luckan.fi.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s